Offentlighetspripen, säger vi på svenska. Det låter lite tungt, lite kommunalt och så är det ju så oerhört historiskt förankrat. Redan 1766, och allt det där.

Danskarna talar om ”aktindsigt”, alltså insyn i handlingar.  Deras lag är yngre, mycket yngre och svagare än den svenska och för övrigt på att urholkas rätt dramatiskt. Men det får bli en senare historia.

På engelska, efter amerikansk förebild heter det FOI (Freedom of Information) Och så blir en en ansökan enligt nämnda lag eller liknande lätt till verbet foia.

Nog om detta.

Från och med nu ägnar vi oss åt wob, det vil siga vi wobbar.

?

Jo, vilket torde vara uppenbart  för alla nederländsktalande  (en grupp till vilken jag sagt i parentes inte hör) . Men wob är den användbara kortformen av Wet Openbaarheid van Bestuur – lag om administrativ öppenhet.

Och när initiativ, drivkraft och inte minst ekonomisk hjälp kommer från  nederländsktalande flamländare, i det här fallet stiftelsen Pascal Decross Fund så adopterar man gärna ett så praktiskt uttryck.

Mer om detta, om hur det fungerar i olika länder, om hur man bär sig åt, och hur vi kan lära av varandra hittar man här.

Det var egentligen bara det jag vill säga.

Reklam alltså, fast inte kommersiell och med rätt goda syften.

Annonser