PARIS För tusentals afrikaner börjar drömmen om Frankrike på Rue Myrha och Rue des Poissonniers. Det är förmodligen de två mest kända Parisgatorna i Afrika.

Rue Myrha och Rue des Poissonniers är huvudstråk i Goutte d’Or – stadsdelen till vänster när man åker med metron från Barbès mot La Chapelle.

Ända sedan 1800-talet har denna stadsdel utgjort första fästet för nykomlingar i stan – först folk från den franska landsorten, sedan från Öst- och Sydeuropa.

Och nu är det alltså afrikaner, som har tagit stadsdelen i besittning. De kommer från såväl Nordafrika som från ”Det Svarta Afrika”, men lär leva helt separerade.

Nästan all handel i stadsdelen är i dag riktad till denna afrikanska befolkning. Det är butiker med kläder, som ligger staplade i bylten, skönhetssalonger vars främsta verksamhet består i att montera löshår, resebyråer, som är helt inriktade på afrikanska destinationer, boklådor med muslimsk uppbyggelselitteratur och telefonbutiker, som erbjuder billiga samtal mot den afrikanska kontinenten.

På marknaden uppe vid metrostationen Château Rouge köper man maniok och andra afrikanskagrönsaker samt fisk från Guineabukten. Där är det ständig trängsel, som förvärras av alla tillfälliga försäljare, som utbjuder sina varor upplagda på papplådor.

Under fredagsbönen är moskén på rue Myrha helt otillräcklig för att rymma alla trogna. Och det gäller även för den mindre moskén på Rue des Poissonniers.

Därför tas också gatan i anspråk.

Så får det naturligtvis inte gå till. Det är emot republikens grundläggande principer.

Det påpekade president Sarkozy under en TV-utfrågning i februari. Samtidigt utlyste han en debatt om islams ställning i det franska samhället. Den ska äga rum i april.

Naturligtvis har Sarkozy rätt i princip. Alla dessa män, som faller på knä på gatan hindrar ju trafiken.

En helt annan sak är att det i praktiken inte handlar om något större problem. Biltrafiken är minimal och de som trafikerar gatorna vet när bönestunderna äger rum. Dessutom är det inga problem för gångtrafikanterna att ta sig fram på trottoarerna.

Men detta vet inte Sarkozy och hans anhängare, för de har aldrig varit där – de flesta skulle väl knappast ens våga.

Annonser