Ingen vulkanaska har nått Cypern och flygplatsen är öppen. Men precis som större delen av världen berörs även den här ön, när de flesta flygplatserna i Europa är stängda. Turisterna kan inte komma hit, vilket är oroande för ekonomin, och vi kan inte flyga dit.
Askmolnet påverkar livet här på fler sätt. Det finns inga utländska dagstidningar att köpa eftersom de inte kan flygas hit. Enda undantaget är grekiska tidningar, eftersom Grekland också ligger utanför askmolnet.
Posten kommer inte heller, eftersom det mesta kommer med flyg. Och jag kommer snart att vara utan kreditkort eftersom det nya skickats med kurirpost.
Frågan är hur lång tid det kommer att ta när askan försvunnit innan posten kommer. Jag gissar att säckarna staplats någonstans och det lär väl ta tid innan man når fram till de nedersta. Postgången var dålig redan innan.
Det finns inget alternativ till flyget på Cypern. Det går inga färjor. Att åka färja till Grekland skulle annars ta 40 timmar och till Italien 50 läste jag i tidningen i en artikel om några som funderar på att börja med färjetrafik, eftersom det är väldigt sårbart att helt förlita sig på flyg.
Det andra som ligger som en skugga över Cypern är osäkerheten om vad som kommer att hända med fredsförhandlingarna sedan Dervis Eroglu vunnit presidentvalet på norra Cypern. Han vill inte ha någon återförening av ön utan strävar efter en permanent delning med två självständiga stater och endast ett begränsat samarbete.
Det är inte bara grekcyprioterna som är oroliga. Många turkcyprioter, som oroas över att de turkiska bosätttarna nu är fler, undrar också vad som ska hända.
Men de många utlänningar som köpt billiga hus byggda på grekcypriotisk mark jublar. De tror att det nu blivit säkert att köpa hus igen. Mäklarna försäkrar att grekcyprioterna måste gå till en kommision på norra Cypern om de vill ha tillbaka sina hus. Och det kommer kommissionen aldrig att ge dem.
Men så säkert är det faktiskt inte. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har sagt att grekcyprioterna ska börja där, inte att de inte kan gå vidare om de skulle missgynnas.
Dessutom kan de som köper hus fortfarande precis som det brittiska paret Orams dömas att riva huset och betala skadestånd till den grekcypriotiske markägaren i sina hemländer.
Paret Orams ställdes först inför rätta i en grekcypriotisk domstol i Nicosia, som dömde dem att betala skadestånd. Meletis Apostolis gick sedan till brittisk domstol och krävde att den skulle se till att paret rättade sig efter domslutet, eftersom en dom i ett EU-land gäller i alla andra EU-länder.
Britterna gick till EU som bekräftade att det var så och en brittisk domstol dömde sedan paret att betala skadestånd och riva huset. Om de inte gjorde det riskerade de att deras egendom i England togs i beslag för att Apostolis skulle få sina pengar.
Det är värt att notera att Apostolis inte stämt den turkcypriot som bor i hans hus, eftersom han som tvingats flytta från den södra sidan måste ha någonstans att bo. Men han tyckte att det var fel att det skulle komma utlänningar och lägga beslag på hans mark.

Annonser