PARIS Lördageftermiddag, rue de Bac. Alla som något känner Paris, vet vad det vill säga: Dominans av yngre människor, som är rätt i tiden och med gott om pengar att köpa trendattiraljer i de många prestigestämplade butikerna.

Plötsligt hör jag bakom ryggen någon som uttrycker sig på svenska. Reflexmässigt vänder jag mig om och upptäcker att det är två vilsekomna lantisar, som har förirrat sig hit: en äldre kvinna och en äldre man, som bägge gör sig bemärkta genom sin enkla och omoderna klädsel.

Men på något sätt verkar mannen bekant. Därför följer jag efter, när paret går in i den lilla snabbköpsbutiken på hörnet mot rue Grenelle. Därinne ställer de sig framför en hylla och börjar, på utpräglad småländska, diskutera valet av någon hygienprodukt.

Nu är det ingen tvekan längre. Mannen är Ingvar Kamprad.

Jag får lust att vända mig till någon i närheten och säga:

 Det här är en av världens rikaste män. Han är svensk. Precis som jag.

Annonser