Dublin.
I dag folkomröstar irländarna om Lissabonfördraget. Det mesta pekar på att det blir ett ja, men det går inte att utesluta att texten röstas ned även den här gången. I går pratade jag med Richard Sinnot, professor statsvetenskap vid College University Dublin. Han trodde att den kraftiga ledningen för jalägret i de senaste opinionsmärningarna håller på att krympa.

Efter att ha rest runt i Cork och Limerick och pratat med folk så är det inte svårt att hålla med honom. Visserligen har jag träffat många ja-sägare. Men minst lika många har sagt att de kommer att rösta nej och passionerat förklarat varför Lissabonfördraget är odemokratisiskt och kommer att sänka Irland.
Den här gruppen väljare befinner sig mycket långt från regeringsmakten i Dublin och misstrodde redan innan krisen allt som kommer därifrån eller Bryssel. Precis som vid den första omröstningen blandar de argument om allt från neutralitet till abort- och eutanasimotstånd.
Många av påståendena är tagna ur luften. Andra har haft en viss sanningshalt men eliminerats av EU som anpassat fördragstexten efter irländarnas önskemål.
På  O´Connell Street i Dublin pågick igår intensiva diskussioner mellan de båda lägren. Ja-sidan var representerade av unga inresta europeer och irländare som iklädda kampanjtröjor delade ut flygblad om fördelarna med Europa.
Nejsidan representerades bland annat av Taxichaufförer mot Lissabon som hävdade att bara den irländska konstitutionen kunde garantera arbetare som dem mot utsugning.  De var också snabba med att påtala att de egentligen inte borde behöva rösta ännu en gång.
Just det argumentet är också ett av nejsidans starkaste. Inte minst eftersom irländarna också röstade nej till Nicefördraget och sedan tvingades rösta ytterligare en gång för att allt skulle bli rätt.
Det var därför intressant att prata om omröstningen med Tim Brosnan, lokal representant i Cork för det impopulära regeringspartiet Fianna Fáil. Han röstade själv nej till fördraget första gången, just eftersom han ansåg att själva processen var odemokratisk.
I stället för att driva igenom fördraget som ett substitut för konstitutionen, borde EU-kommissionen förhandlat med fransmännen och holländarna när det begav sig. Det hade kunna leda fram till en konstitution som hade folket bakom sig, på sikt ett måste för unionens legitimitet, anser Brosnan.
Enligt honom finns det I Europa också öar av personer som känner sig exkluderade och illa behandlade och som på sikt riskerar att motverka EU:s integration. För att gå vidare måste det utanförskapet brytas.
Den här gången kommer Tim Brosnan att rösta ja till fördraget, som han nu beslutat sig för är det bästa som går att få innan en folkligt förankrad konstitution kommer på plats. Att döma av hur stort glappet mellan eliten och stora grupper är på Irland är hans åsikter intressanta, oavsett hur det går. Det är det snabbt sjunkande förtroendet för Irlands politiker ett tydligt bevis för.

Annonser