manifestazione-statali-fiom_0073

Foto: Riccardo Scardigli

I fredags var vi på en enorm demonstration mot regeringen och dess krispolitik. Det var största fackförbundet Cgil (vänsterorienterat) som organiserat en strejk för metallare och offentligt anställda tillsammans. Kampandan var stor och flera hundratusen personer hade tagit sig till Rom.

Men helgens regionala val i Sardinien gav ett helt annat resultat. Berlusconis kandidat vann stort, mot Tiscalis grundare Renato Soru, kandidat för oppostiionen. Vilken är sanningen, är italienarna nöjda eller inte med regeringens arbete?

Både och. Cgil:s kamp mot regeringen hittar många anhängare, samtidigt som många italienare faktiskt är nöjda med sin regering. Eller kanske rättare sagt  mindre missnöjda än de var med Prodis regering. Det var länge sedan Italien hade en regering som fick folket att bli entusiastiskt efter smekmånaden.

Helt klart skulle Berlusconi vinna stort igen om det blev val i dag. Att det är så säkert beror på att det nybildade Demkratiska Partiet (en blandning av kristdemokrater, socialister och kommunister) har stora svårigheter att komma överens om det mesta. Därför skulle de knappast kunna övertyga väljarna om att de kan styra landet vid en eventuell valseger.

Som en av de fackliga representanterna sa under fredagens demonstration:

– Nu ber vi vänsteroppositionen att de gör någonting i stället för att hela tiden gräla om vem de ska göra det med.

EU-valet i juni blir en viktigt termometer för hur de politiska sympatierna egentligen ligger här i Italien.

Annonser