Det ska bli insamling av pengar i äldste sonens förstaklass berättar sambon, som är klassförälder. 50 kronor ska varje familj lägga. Vad ska pengarna användas till? Jo, förbrukningsmaterial som hushållspapper och tvål förklarade lärarna allvarligt. Till papper och annat de behöver i undervisningen har vi redan gett 200 kronor på man. Tuschpennor och block köper var och en själv. Vad ger staten? Lokalerna och lärarlönerna. Som tur är har båda barnen fantastiska lärare, det har långt ifrån alla.

Själv var jag på yngste sonens förskola på föräldramöte. Där diskuterades vad barnen ska göra under året. Det mesta måste föräldrarna själva betala. När det kom fram kritik mot att det blev för dyrt i slutänden blev några föräldrar riktigt upprörda. ”När det gäller våra barn måste det få kosta vad som helst” konstaterade de.

Jovisst, så länge det handlar om pengar. Lägga ner tid på att vara tillsammans med sina egna barn ligger inte högt i kurs här nere. Så pappa, och i bland mamma, kommer hem klockan åtta på kvällen och hälsar på barnen medan de gör sig i ordning för att gå till sängs. Men pengar finns det ju sedan att satsa, det är det absolut viktigaste här nere. Det är det som är den italienska meningen med att vilja sina barns bästa.

Annonser